fredag 20 januari 2012

TRÖSTLÖST ELLER HOPPFULLT?


Nu vill jag inte påstå att jag enbart gör gott. Jag är inte perfekt på långa vägar...inte på något plan...men jag kan ändå definitivt säga att jag FÖRSÖKER! Lite "Sikta mot stjärnorna och hamna bland trädtopparna". Jag har samma tanke varje dag när jag vaknar; Vad har jag att se fram emot idag? Det underlättar väldigt när det känns motigt att kliva ur sängen. Jag lovar! För det ÄR faktiskt så (i alla fall för mig), att det finns någon ljusglimt varje dag (om än så liten ibland...), något att glädjas åt. Just nu, när det är så mörkt och så kallt, och man ofta är trött och hängig, så är det värt hur mycket som helst att fokusera på den lilla guldkanten som faktiskt finns där. Idag till exempel är det fredag! Bara det är ju underbart när man vet att man är ledig i helgen. Jag tog med några påsar bullar och en burk kakor till jobbet för att få se lite extra glada miner hos mina kollegor. Bingo!! Fredagen blev plötsligt ännu bättre! Lite manfall på "golvet" idag och Anna-panna fick ta jourmottagningen. Gillas!! :o) Bra doktor, lätt att samarbeta med och KUL jobb = tiden rinner i väg!


Men visst kan jag ibland känna att det är lite tröstlöst. "Kasta pärlor till svin" står det i Bibeln och ibland känns det lite så. Hur glad man än är och hur positivt man än försöker se på saker, så bemöts man bara av suckar, stön och ständigt gnäll från olika håll. Är det dessutom måndag, regningt och jag har huvudvärk...då är det lite trögt att hålla mungiporna uppe. Men jag FÖRSÖKER, och det är väl ändå huvudsaken!? :o)


Så fortsätt försöka hitta guldkornen varje dag, sprid glädje och ljus. Det ÄR inte tröstlöst! Det är HOPPFULLT!!


lördag 17 december 2011

MARCUS 12 ÅR!!

Kl 06.21 den 17/12 1999 kom min Marcus till världen och jag blev mamma för första gången. Glömmer det aldrig! Vaknade vid midnatt av att värkarna satte igång. Det var snöoväder på kvällen och vi pulsade i nysnö ut till bilen. Jag hade härdat ut bra hemma och var redan öppen 7 cm när vi kom in till förlossningen. Tack och lov! Sen gick det snabbt, men jag hann uppleva den värsta smärtan jag någonsin känt och vet att jag undrade hur man kunde överleva när man hade så ont. Tänkte att dör jag så dör jag. Men jag dog inte... När barnmorskan höll upp en liten skrikande Marcus undrade jag istället var sjutton han kom ifrån. Sekunden efter insåg jag att han var min och lyckan visste inga gränser. Där och då, med detta lilla pyre i min famn, visste jag att jag aldrig någonsin skulle tvivla på Guds existens. Ett under hade just skett och Gud var delaktig i allra högsta grad! Det visste jag.
Idag fyller Marcus 12 år och det räcker med att se på honom för att känna samma känsla, som den morgonen då han föddes. Enorm lycka, ödmjukhet inför livet och en kärlek utan gränser.
Grattis på födelsedagen min stora kille!! Hoppas att din dag blir helt fantastisk!! Älskar dig av hela hjärtat!! Puss och kram från mamman.

onsdag 14 december 2011

LUCIADAGEN

Igår var det dags för årets luciafirande. Joel och jag åkte till Gåvsta för att spana in storebröderna gå luciatåg. Marcus skulle vara tomte (men bangade i sista stund... "Jag pallade inte...") och Erik var stjärngosse. Vi bjöds på både luciashow och skönsång från många fina barn, som lagt ner mycket jobb på att förbereda sig. Marcus klass sålde fika till alla som ville ha. Förtjänsten går till klassresan i vår.
Vi duktiga föräldrar hade bakat så mycket att det blev en hel del över för klassen att mumsa på under eftermiddagen. Undrar just hur mycket skolarbete som blev gjort när magarna stod i åtta hörn av alla lussebullar. Saffranskoma!!!

söndag 20 november 2011

TWILIGHT

Äntligen äntligen var väntan över!! Idag kom jag i väg och fick se den fjärde filmen i Twilight-sagan. Den var grymt bra!!! Kanske inte min favorit av de fyra, men helt klart den jag gråtit mest till. Oj oj oj!! Se den!! BITE ME EDWARD!!!

torsdag 10 november 2011

JOEL 3 ÅR!!

Igår fyllde Joel tre år och återigen häpnar jag över hur fort tiden går. Jag kommer ihåg kvällen/natten då han föddes så tydligt som om det var i förra veckan. Värkarna satte igång vid 22-tiden, vi kom in till förlossningen vid midnatt och kl 02.08 var Joel född. Varför dra ut på det!? Vid lunchtid var vi hemma igen så allt som allt var vi borta i 12 timmar.
Nu har det gått tre år och han kan så himla mycket. Lill-prinsen.
Många fina paket blev det men det han blev absolut lyckligast över, var att vi var där hela familjen. Han lekte och lekte med storebrorsorna och njöt av att ha oss där.
Grattis min lilla gullunge!!