På påskdagen kom jag äntligen iväg till kyrkan, och blev glatt
överraskad när Marcus bad om att få följa med. Han tog självmant
på sig lite finare kläder och frågade om det var okej att han tog
med sig sitt ds (ett litet dataspel). Det blev godkänt men då måste
ljudet vara av. Deal! Så for vi iväg.
Vilken mysig timme vi fick med körsång (som slog det mesta), en
kanonbra predikan och att få sitta där tillsammans. Kan tala om att
Marcus spel låg kvar i hans jackficka hela tiden. Jag hoppas på att
få sällskap flera gånger!
På eftermiddagen tog jag en promenad med Joel i vagnen och Erik på
sin cykel. Vi kom upp till kyrkan här i byn och vi gick in och
tittade. Erik ville tända ljus så det gjorde vi. Längst fram i
kyrkan hade man ställt ett bord med små figurer som visade påskens
under. Korset fanns där, den tomma graven med vakterna och den
bortvälta stenen, en ängel och tre kvinnor på väg till graven med
örter och blommor. Vi stod och tittade och jag berättade för Erik
vad vi såg och vad som hände den där påskdagen för så länge
sedan. Han lyssnade så nyfiket och kom med egna idéer. Lite senare,
när vi var på väg att gå, sa han; "Mamma, du vet alldeles för
mycket om Jesus!".
Jag började skratta lite och tänkte; kan man veta för mycket..? I
Eriks värld kan man det. Gullunge!!