onsdag 25 november 2009

NU HAR JAG EN EGEN!!

Joel har ju varit så glad när han fått låna Marcus klubbor och nu har han fått en alldeles egen. Så här glad blir man då och nu kan träningen inför Team -08 ta sin början. :o)

FIKA HOS GUDMOR

Idag begav jag mig med Joel hem till hans goa gudmor för en fika och lite försenad födelsedagsuppvaktning av Lilleman. Två silvriga paket som gudmor och gudson hjälptes åt att öppna.

Joel fick sin första alldeles egna innebandyklubba!!

Egna bollar...

...och ett svettband. Lyckan var total och utrustningen måste ju självklart testas på en gång.
Sen fikade vi och en nyvaken Noah kom upp och gjorde oss sällskap. En mycket generös liten herre som först bjöd Joel på lite dricka...
...och sen tog en slurk själv. Gullungar!! Mycket prat och lek, mys och gott fika. Tack för idag vännen min!! :o)

tisdag 24 november 2009

HAN ÄR HELT PERFEKT

Fick det konstaterat än en gång när vi var på ettårskontrollen på bvc. Distriktsläkaren hade ALDRIG sett något liknande! Ett barn som följt ALLA sina tre kurvor (längd, vikt och huvudomfång) helt perfekt ända sedan han föddes och HELA sitt första år. Inte den minsta avvikelse vare sig uppåt eller nedåt på någon kurva där inte! Ett riktigt mönsterbarn!! Mamman däremot kunde man nog inte riktigt kalla för en mönstermamma den här dagen. Blandade ihop mina egna barn och sa högt och tydligt i väntrummet att det var Erik som väntade på att få komma in. Erik var ju inte ens med. Inte Marcus heller. Bara Joel och hans vimsiga mamma. Kom på mitt misstag när inte sköterskan kunde hitta någon Erik på listan. Fick skamsen tala om att det faktiskt var Joel min son hette, och att sånt händer när man har så många pojkar hemma. De andra föräldrarna i väntrummet fick sig i alla fall ett gott skratt. Kul att man kan glädja någon annan tycker jag... Hmm... ;o)

MATVÄGRAR

Vårt lilla matvrak, som brukade äta det mesta med god aptit, har förvandlats till en liten notorisk matvägrare som kniper ihop som en liten mussla så fort man kommer med skeden. Här står både lunch och middag kvar på diskbänken. Bara att inse att den där äckliga burkmaten är för småbarn. Stora killar vill ha riktig mat! Isterband och stuvad potatis var supergott och pappans köttfärssås och spagetthi gick i hur lätt som helst.

DUBBELKALAS

I helgen var det kalas för pappan och hans tvillingbror. De blev 70 år tillsammans!! Grattis gubbar!! :o)
Joel busar med kusin Linnea.

ERIK SKYWALKER

Det bor en riktig Jedi-krigare hemma hos oss, med lasersvärd och allt. Erik Skywalker är redo för maskeradkalas i Rasbokil. :o)

OM ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET...

...så kommer jag säkert bli jättegammal!! Härom kvällen hittade jag en app till min iphone där man kunde göra om bilder. Jag skrattade tills tårarna rann!! Vilken hottie man är gift med!! ;o)

Vem är vem i brödratrion??

KÄRLEK

Det enda man inte kan lära ut är hur man bryr sig om andra.

söndag 22 november 2009

LUKTMINNEN

Tänk hur vissa lukter är som fastkedjade vid vissa minnen. Hur man
plötsligt kommer ihåg saker bara av en doft. Man minns saker som
legat vilande, djupt nedbäddade i ens innersta glömska. Fascinerande
hur hjärnan fungerar! Ibland kan man känna igen en lukt så himla
väl men ändå inte minnas riktigt var ifrån. Man får bara den där
känslan av att just den lukten är förknippad med något man varit
med om. Luktminnen är på både gott och ont. Många tjejer med mig
minns ju hur vissa lukter blir helt outhärdliga när man är gravid.
För mig var badrummet värst med alla tvålar, schampon, parfymer och
annat. Vissa sådana saker är fortfarande bannlysta här hemma, för
illamåendet kommer tillbaka när jag känner lukten. Sen är det ju
den goda biten... Som lukten av ens barn eller lukten när man kliver
in hemma hos mamma och pappa. Lukten av någon man håller väldigt,
väldigt kär kan ju få det att bubbla av lycka och hjärtat att slå
dubbla slag. Framför allt om han inte finns där intill... När man
inte kan få den där kramen... När man är ifrån varandra... Då kan
doften vara som en smekning. Spännande sånt där!


Skickat från min iPhone

lördag 21 november 2009

FOTFIX

En naprapat kom till Marcus träning förra fredagen. Alla grabbarna
skulle screenas för att kunna förebygga framtida felställningar och
skador. Superbra!! Marcus har gått inåt med sina fötter ända sedan
han lärde sig gå, och efter kollen fick han en remiss för att gå
och fixa inlägg till skorna. Fötterna lutade väldigt mycket inåt
och detta kan leda till smärta och skador i knän, höfter och rygg. I
torsdags gjordes gipsavgjutningar av fötterna och inläggen ska vara
klara nästa vecka. Hoppas att det kommer hjälpa!

söndag 15 november 2009

DAGS FÖR KALAS

Idag var det äntligen dags för Joels kalas. Nu har han äntligen blivit frisk från sin envisa förkylning (näst intill i alla fall) och var på ett solskenshumör när han skulle firas. Gäster, tårta, bullar och paket blev det. När alla stämde upp i "Ja må han leva" tittade Lilleman på mig och såg väldigt fundersam ut. Tack alla för uppvaktningen av Joel idag!! :o)
Fina födelsedagspresenter.
En rackarns cool hjälm från farfar. Lite stor men den växer Joel snart i.
Vad kan mormor och morfar ha hittat på?
En rolig traktor med olika djur!

Vinterkläder från farmor.

STIG VIG


Kolla in den här killen!! Så vig att det ser ut som en höftledsluxation. Ser lite läskigt ut, men han satte sig så här själv och verkade tycka att han satt riktigt skönt. Ett riktigt badkar hade varit najs nu när badbaljan känns trång. Vi har ju tre grabbar som bara älskar att bada!

torsdag 12 november 2009

TUNGT

Trasig idag. Vaknade vid 02 i natt och var halvblind. Migrän! Stor ljusbåge över halva synfältet. Vinglade ner och tog min medicin. Tur ändå att jag vaknade så att jag hade chans att ta den i tid. Tyvärr väckte jag Joel och sen när han sov gott igen hade jag svårt att somna om. Det blev alldeles för få timmars sömn i natt igen och idag är det tungt. Roligare är ju att det faktiskt ligger lite lite snö på marken vilket gör att allt blir aningens ljusare. Fast just idag hade ju ett mörkt tyst rum varit att föredra. Nåja, nu rullar vi på. Inget blir bättre av att man gnäller.

onsdag 11 november 2009

ÄNNU EN I-FÅNE

Det är ju snart dags för nästa födelsedag i familjen, och även denna tjuvstartade vi. Älsklingen fyller ju halvjämnt (kan man säga så när man kommit halvvägs till 70..?) om några dagar och jag hade tänkt ge honom en ny mobil. Hans gamla har blivit lite hängig kan man säga. Full med barndregel, knappar som fastnar, en kamera som plötsligt börjar knäppa och spara kort av sig själv och så. Då är det dags för något nytt. För ett år sedan fick ju jag en iphone av maken och nu fick han en av mig. Har nog sett hur avundsjuk han varit!! ;o) Han fick den redan igår, för vem orkar vänta 10 dagar till!? Glad blev han i alla fall!! När vi sen satt i varsitt soffhörn och fixade med våra telefoner kunde jag bara skratta. Vilket lyft för ett förhållande!! Men den där telefonen är ju bara rolig ett tag...frugan är rolig hur länge som helst!! ;o)

JOEL 1 ÅR

Joels första födelsedag blev väl lite si och så. Han var ju sjuk lilla gubben, och ganska hängig, så det blev en riktigt lugn dag i kurerandets tecken. Mycket näsdroppar och hostmedicin blir det... Lite tårta blev det i alla fall på kvällen, och det är ju alltid roligt att se en liten ett-åring äta sin första tårtbit. Joel såg väldigt skeptisk ut när han blev serverad (direkt på bordet dessutom för vem bryr sig om tallrik!?) men hajade snart galoppen och högg in.
Man kanske skulle kunna smaka lite i alla fall...
Man kan väl lugnt påstå att tårta inte hör till favoriterna!! Men det var skoj att få kladda!
Efter tårtkalaset blev det till att skutta ner i badet. Mamman tog hand om förödelsen där tårtan dog. Grattis på födelsedagen lilla hjärtat!! Nu får du skynda dig att bli frisk så att vi får fira dig ordentligt med riktigt kalas. :o)

måndag 9 november 2009

TJUVSTART

Igår tjuvstartade vi Joels födelsedag. Marcus och Erik ville ju hinna vara med. Egentligen skulle vi haft stort kalas, men huvudpersonen hade blivit krasslig igen med feber, snorig näsa och hosta. Vi fick ställa in och skjuta fram partajet lite, för kalas ska det bli. Två paket fick han öppna igår, med hjälp av två ivrigt påhejande bröder. Ett eget tält (som inte verkade speciellt spännande) och så en egen racerbil. Bilen blev en klar favorit!! :o)
Vad kan det vara i paketet??

Joel fattade direkt hur man tog sig upp på vrålåket. Att ta fart själv var lite knepigare.
Erik hjälpte gärna till när lillbrorsan skulle ta en sväng. Ibland svängde det så att lillebror höll på att glida av i farten.
Hur många grabbar krävs det för att få på klistermärkena?? Svar: Tre.
Egen bil!! HURRAAAAAAA!!!

HELT PERFEKT!!



Hörde på radion härom veckan om en liten flicka som fått hem sina foton från dagis. När föräldrarna fick se bilderna såg de att man retuscherat bort ett ärr som dottern hade i ansiktet. Det var tydligen inte första gången det hänt heller! På fotofirman sa man att de på labbet bara velat vara snälla och gulliga när de ändrat på bilderna. Lägg av!!! Någonstans måste väl gränsen ändå gå!! Att ens tanken dyker upp i någons skalle, att man behöver förbättra ett litet barns dagisfoton, är ju helt sjukt!! Att man sen gör det utan att över huvud taget fråga föräldrarna om det är okej, är ju helt bisarrt!! När Erik skulle fotas i år, hade han ett duktigt skrapsår på näsan, och visst skrattade vi lite åt att det var ju typiskt, just när det var dags för fotografering. Att sen tänka tanken att man kanske skulle ta och be dem retuschera lite... Nej, det hände inte!! Nu har jag gjort det på en av bilderna själv, bara för att ni ska få jämföra. För mig är den första bilden Erik. Vild, busig, lite tokig och nästan alltid med något sår eller blåmärke någonstans. Faktiskt var det ju så också, att just i år hade han ett sår mitt på lilla näsan när det var dags att bli fotograferad. Spelar det någon roll!? Knappast!! Han (och alla andra barn) är ju helt perfekta med eller utan skavanker. Så det så!!

VILKEN MATCH!!!

I söndags var det dags för match igen, och jösses vilken kanonmatch det blev!! Marcus lag spelar ju mot de som är ett år äldre och dessutom i den svåra serien. Igår var det dags att ta emot Livets Ord hemma i Hall 2000, och det skulle bli tufft. Första halvlek var, som nästan alltid, lite trög men ändå väldigt jämn. I andra tände våra grabbar till och det blev så spännande att man var helt knottrig på kroppen! Matchen slutade med VINST för Rasbo med 3-2!! Grattis grabbar!! Ni är helt fantastiska!!! :o)

OMPYSSLAD

I lördags blev jag riktigt ompysslad av Marcus och Erik. Jag hade lagt mig på spikmattan för att försöka bli av med lite nackvärk, och Marcus undrade om jag ville ha lite fotmassage. Ja tack! Då ville inte Erik vara sämre utan tog den andra foten, och sen var det tävling om vem som kunde massera skönast (säg något inte de två tävlar i!!). Det blev oavgjort! Marcus, som inte har så mycket tålamod, ledsnade ganska snart och satte sig i soffan igen. Erik däremot, tyckte att jag skulle vända på mig så han fick ta hand om min rygg. "Nu ska du få känna på skönt!!" sa han och började knåda min rygg och mina axlar. Jag bara njöt! Tänk att man fått så stora pojkar att de kan ta hand om sin gamla mamma. :o) Det får ni gärna göra om!!

MELLAN-GOS & LILL-GOS

Det är ju sååå himla mysigt med en bror (fråga mig, jag vet för jag har två!)!!

HUGA!!!

Var är mamma när man som bäst behöver henne!? Hon har alltid varit min egen personliga spindelfångare, men nu bor hon för långt bort för att bara kunna kuta över när fara hotar. Vi är INTE kompisar, jag och den där otäckingen som satt på väggen i hallen!! Fobi..? Nja... Men jag gillar dem INTE!! Det värsta är ju att just den här var bort rätt som det var, och då har man ju ingen aning om var den dyker upp nästa gång. Insekter känns väldigt onödiga tycker jag!! Fåglarna kan väl äta bär och frön och sånt!? Häck väck, bort med alla spindlar!! :o(

KALAS HOS MORFAR


Ja, förra söndagen (den 1/11) fyllde vår "morfis" år och vi åkte dit och grattade och åt god lunch. I år fick han riktigt fin present av oss må ni tro; en egen Rasbo IK-overall!! Sen kommer han förgylla läktaren i vinrött, och heja fram Marcus och Team 99 till nya framgångar. :o)