MINA UNDERBARA

Erik, Joel och Marcus...

MARCUS 12 ÅR!!

Kl 06.21 den 17/12 1999 kom min Marcus till världen och jag blev mamma för första gången. Glömmer det aldrig! Vaknade vid midnatt av att värkarna satte igång. Det var snöoväder på kvällen och vi pulsade i nysnö ut till bilen. Jag hade härdat ut bra hemma och var redan öppen 7 cm när vi kom in till förlossningen. Tack och lov! Sen gick det snabbt, men jag hann uppleva den värsta smärtan jag någonsin känt och vet att jag undrade hur man kunde överleva när man hade så ont. Tänkte att dör jag så dör jag. Men jag dog inte... När barnmorskan höll upp en liten skrikande Marcus undrade jag istället var sjutton han kom ifrån. Sekunden efter insåg jag att han var min och lyckan visste inga gränser. Där och då, med detta lilla pyre i min famn, visste jag att jag aldrig någonsin skulle tvivla på Guds existens. Ett under hade just skett och Gud var delaktig i allra högsta grad! Det visste jag.
Idag fyller Marcus 12 år och det räcker med att se på honom för att känna samma känsla, som den morgonen då han föddes. Enorm lycka, ödmjukhet inför livet och en kärlek utan gränser.
Grattis på födelsedagen min stora kille!! Hoppas att din dag blir helt fantastisk!! Älskar dig av hela hjärtat!! Puss och kram från mamman.

LUCIADAGEN

Igår var det dags för årets luciafirande. Joel och jag åkte till Gåvsta för att spana in storebröderna gå luciatåg. Marcus skulle vara tomte (men bangade i sista stund... "Jag pallade inte...") och Erik var stjärngosse. Vi bjöds på både luciashow och skönsång från många fina barn, som lagt ner mycket jobb på att förbereda sig. Marcus klass sålde fika till alla som ville ha. Förtjänsten går till klassresan i vår.
Vi duktiga föräldrar hade bakat så mycket att det blev en hel del över för klassen att mumsa på under eftermiddagen. Undrar just hur mycket skolarbete som blev gjort när magarna stod i åtta hörn av alla lussebullar. Saffranskoma!!!

FÖRLÅTELSE

TWILIGHT

Äntligen äntligen var väntan över!! Idag kom jag i väg och fick se den fjärde filmen i Twilight-sagan. Den var grymt bra!!! Kanske inte min favorit av de fyra, men helt klart den jag gråtit mest till. Oj oj oj!! Se den!! BITE ME EDWARD!!!

JOEL 3 ÅR!!

Igår fyllde Joel tre år och återigen häpnar jag över hur fort tiden går. Jag kommer ihåg kvällen/natten då han föddes så tydligt som om det var i förra veckan. Värkarna satte igång vid 22-tiden, vi kom in till förlossningen vid midnatt och kl 02.08 var Joel född. Varför dra ut på det!? Vid lunchtid var vi hemma igen så allt som allt var vi borta i 12 timmar.
Nu har det gått tre år och han kan så himla mycket. Lill-prinsen.
Många fina paket blev det men det han blev absolut lyckligast över, var att vi var där hela familjen. Han lekte och lekte med storebrorsorna och njöt av att ha oss där.
Grattis min lilla gullunge!!

GULD

Här ser ni vinnarna av UNT-cupen 2011!! Rasbo IK P99!!! Grattis killar och tack för fantastisk underhållning!! Ni är grymma!!

UNT-CUP 2011

Det gäller att vara förberedd när brorsan spelar innebandy!

HAPPY HALLOWEEN

Moooooooohaaaaaaahaaaaa!!!
Bu på er!! Från mig och mina tre små spökungar.

DANSA GENOM LIVET

Nej, varför sitta och vänta på att stormen ska dra över när man kan lära sig att dansa i regnet!? Jag älskar att dansa och livet är till för att levas...varje dag! En enda dag ska jag dö, alla andra dagar ska jag leva!! Så trots allt gäller det att hitta något positivt varje dag, även fast det kan vara små och enkla saker. Det betyder inte att de är obetydliga för det. Tvärtom väldigt betydelsefulla!

SM HERE WE COME!!

Jag är så sjukt lycklig och stolt över min Marcus som blivit uttagen att få spela med Rasbos pojklag i Newbody Cup (SM)!!! Vilken bedrift gubben!! Att se lyckan i hans ansikte när han ringde till sin pappa och berättade, fick mamman att börja gråta. Som han har slitit och kämpat på sina träningar så är han så väl värd det här!! Nu kör vi ända in i kaklet Marcus!! Du är så grymt duktig!!!

STARKA TÅRAR

Tårar är inget tecken på svaghet!

PARTY TIME

Fredag...jobbat hela veckan...haft migrän...trött var bara förnamnet! Helt inställd på en lugn kväll och att komma i säng tidigt. Så bidde det inte! Blev hastigt och lustigt medbjuden på utekväll och var inte den som bangade. Äntligen! Ut med glada, goa vänner och få dansa!! Det blev ett besök på Texas Longhorn, vidare till Katalin och vi avslutade med att parta loss ordentligt på Flurran. Oj, så skoj vi hade!! Tack alla roliga människor som var med och gjorde kvällen till vad den blev! :o)

KLADD-PELLE

Att köpa kokosbollar med mamma på marknaden visade sig vara en strålande idé! Jättegott ju!!

LUNCH MED GUDMOR

Idag har jag och Joel varit lediga. Vi passade på att ta sovmorgon och sen en sen lunch med bästaste Ylva (Joels gudmor) på Panini. Gott och mysigt! Efter maten fick Joel glass och mamman fick migrän. Suck!! Jag hade hellre tagit glass jag också. Migrän är väldigt väldigt onödigt!! Nu blir det soffhäng med Lill-gos. Det är ungefär vad krafterna räcker till.

WATCH OUT!!

Förstår tanken...men var det verkligen nödvändigt att hälla på så många!?? Bara till att försöka kryssa emellan...

DET ÄR DAGS

GODING

På min lediga dag hade jag fullt upp och fick massor gjort. Jag fick bästa sällskapet av Erik som var hemma och kurerade sig efter att ha känt sig lite hängig. Vi rensade och packade grejer (jag ska ju snart lämna "min" underbara lägenhet i Luthagen) och sen körde vi ut till Gåvsta med ett lass. Upptäcker att min mobil börjar krångla. Full fart in till stan igen för att hinna med Eriks tandläkarbesök. Idag var det dags för ny kontroll av tanden som rök vid olyckan. Nya röntgenbilder togs och ett nervtest gjordes. Allt såg fortfarande bra ut. Mobilen fortfarande näst intill oanvändbar! Vi åkte vidare till Gränby där Erik fick frissan fixad. Från vildsmurf till stekhet på en halvtimme! Sen åkte vi hem igen och packade in lite mer saker i bilen, innan det var dags för mamman att få lite välbehövlig massage. Helt underbart!! Tack!! :o) Får veta att 3 har störningar i stora delar av Sverige. Jo tack, jag märkte det!
Vidare ut till Gåvsta igen för att lämna det vi hade med oss och äta lite middag. När vi fått i oss maten kuskade vi vidare till Marcus träning. Dags för föräldramöte för laget. Fick kramas lite med min största kille innan det var dags att åka hem. Äntligen började telefonen funka igen!! Lycka!!
Lite att fixa med hemma innan jag stupade i säng och somnade innan jag landat på kudden. "Ledig" dag..? Vad menas med det!? Zzzz...

COOL BILD

Tror ni att Han vill säga oss något!??

DU ÄR SÅ SÖT NÄR DU SOVER

Två små trötta trollungar som befinner sig långt in i drömmarnas land. Älskar av hela hjärtat!!

JERKAS TV-DEBUT

Var det någon som missade Eriks stora framträdande i Bolibompa igår, så kan jag glädja er med att det finns på nätet. Googla på bolibompahunden Dina besöker Johan. Ungefär 2.50 in i klippet kommer Jerka!! Mycket nöje!!

Skickat från min iPhone

TV-STJÄRNA

Bänka er vid tv:n kl 18.00 ikväll, zappa över till SVTB (Barnkanalen) och kolla in Bolibompa!! Erik ska vara med live per telefon och berätta lite om när han blev påkörd för några veckor sedan. Spännande värre!! :o)

I NYSKICK

En mycket nöjd och glad liten kille som äntligen har fått sin nya cykel (och självklart även ny hjälm!!). Lyckan blir nog fullständig imorgon när det är dags att ta av gipset på armen. Du har varit helt fantastiskt tapper och modig, min lilla älskling!! Lova nu bara att du är försiktig!! Älskar dig av hela hjärtat!!

MOR & SON

Kärlek!

ÄNGLAVAKT

LÄKER

Ett par dagar efter bilolyckan ser man hur fantastiskt fort barn läker. Nu behövs inga plåster på såren i ansiktet längre.

ÅTERBESÖK

Vid återbesöket, dagen efter olyckan, var Erik mycket piggare och hade inte alls så ont. Fler läkare ville se Eriks knän och nu såg de riktigt fina ut. Nya alsolomslag skulle göra susen trodde de.

Erik fick massor av beröm från sköterskorna och till och med ett stort paket innan vi åkte hem. Ett fint spel innehöll det vilket kanske kan komma till pass nu när den här killen måste ta det betydligt lugnare än vad han är van vid.

OLYCKAN VAR FRAMME

Tisdagen den 9/8 2011 satt jag i bilen när telefonen ringde och jag fick det där beskedet man önskar att man aldrig någonsin skulle få. Det var Fredrik som ringde och talade om att Erik hade blivit påkörd av en bil när han varit ute och cyklat! Min mage knöt sig, blodet försvann från huvudet och jag trodde hjärtat skulle stanna i bröstet på mig! Nästa ord jag fick höra var att det inte var så farligt, men innan dess hann jag tänka väldigt mycket. Vad hade hänt? Hur skadad var han? Levde han??

Det var alltså inte så farligt. Bilen hade inte kört så fort och när den träffade bakdelen av Eriks cykel, hade Erik flugit av medan cykeln for in under bilen och släpades med 6-8 meter! Fredrik sa att det var mest skrubbsår och att Erik var rätt okej ändå. Han hade aldrig varit avsvimmad och han hade haft hjälm på sig. Tack och lov!!!

Jag körde vidare ut till Björklinge och hämtade Joel på dagis. Tårarna rann och jag kände mig så himla maktlös, som inte kunde vara hos Erik just då. Lämnade Joel hos sin pappa och åkte tillbaka mot stan och barnakuten. Vägen kändes oändligt lång!!

Jag hann dit före ambulansen och stod och väntade när den rullade in. När de öppnade bakluckan och jag fick se Eriks sargade knän sprack det igen och tårana kom. Plötsligt fanns det ingen sjuksköterska kvar i mig utan jag var "BARA" mamma. Min lilla trasiga kille!! Liten, rädd och chockad såg han ut där han låg på båren. Höll hans hand på vägen in och var så tacksam att han levde.

Inne på akutrummet lämnades rapport från ambulanskillarna och sen tog personalen på barnakuten över. En barnläkare undersökte Erik noggrant och när man var säker på att han klarat sig hyfsat bra var det dags att se över alla sår. Högersidan var värst! Det var där bilen träffat. Ögonbrynet var trasigt, överläppen sönder, ena framtanden hade slagits rakt av, hakan var skrapad, vänster underarm hade ett ordentligt skrapsår och han var blåslagen överallt. Värst var det dock med hans knän. De såg hemska ut och jag var tveksam till att det fanns något helt i hans knäskålar där under. Asfalt, sand och grus hade torkat fast i såren och nu började rengöringen som var mindre kul. Bedövningskompresser på först och sen försökte man med både svamp, kompresser, tandborste och någon annan borste. Erik var livrädd och skrek i högan sky när de skrubbade. Jag led med honom så det gjorde ont inuti! Mer bedövning på kompresserna och så fick vi vänta ett tag till. De andra såren gick lättare att få rent och blev snart omplåstrade. Även polisen kom upp och pratade med oss. En rapport skrivs alltid vid trafikolyckor. De lämnade telefonnumret till kvinnan som körde bilen. Hon var helt förkrossad och ville att vi skulle ringa.

Den här bilden tog Fredrik efter olyckan och den får mig att rysa i hela kroppen!! Kolla Eriks cykel!! Där hade Erik också kunnat legat!! Han hade änglavakt! Det är då ett som är säkert!! Kvinnan som körde fick inte stopp på bilen trots att hon körde i 20-30 km/tim. Så låg fart och ändå så många skador. Hur ofta kör man i den hastigheten!? På vägen intill är det 50 km/tim som gäller, men alldeles för många kör betydligt fortare än så där. Ryser!!

Efter pärsen att få såren rengjorda var Erik helt slut!

När den värsta chocken lagt sig och adrenalinet börjat minska i kroppen, kände Erik att han hade ont i sin högra underarm. Vi blev skickade till akutröntgen och där kunde man konstatera att han mycket riktigt hade en radiusfraktur. Benet hade gått rakt av ganska nära handleden och benen låg fortfarande på plats. Ingen reponering behövdes utan man kunde lägga en gipsskena direkt. Den ska sitta i tre veckor. Även vaden röntgades men där var ingen brutet. Förmodligen muskeln som fått sig en rejäl smäll av cykeltrampan.

Armen gipsades av doktor Fanny och Erik var nog ganska nöjd efteråt.

En duktig fläskläpp och ena framtanden avslagen.

Knäna gick inte att få ordentligt rena men innan vi skulle åka hem såg de betydligt bättre ut. Erik fick alsolkompresser på och blev omlindad innan vi åkte. Man hoppades på att lite mer smuts skulle komma ut under natten och vi fick tid för återbesök dagen efter.

Efter sex timmar på sjukhus var det en slagen hjälte som bara ville åka hem. Han hade dessutom fått lite lugnande medikamenter och var lite luddig. Pappa bar ut Erik till bilen och där somnade han nästan på en gång. Han sov sedan lugnt hela natten.

Vilken pärs!! För oss alla!! Erik hade mest ont i kroppen men jag tror att Marcus hade mest ont i själen av oss alla. Olyckan hände ju mitt framför ögonen på honom och han anklagade sig själv för att det hände. Det var ingens fel! Olyckan var framme bara! Marcus agerade helt rätt när Erik blev påkörd och ska ha all världens beröm för det.

Det blev en väckarklocka för oss alla och jag känner en enorm tacksamhet för att Erik hade en skyddande hand över sig där och då. Plötsligt spelade inget annat någon roll och man blir väldigt ödmjuk inför livet när man inser hur skört det är.

MACKAN & JUPPE

Efter tre obarmhärtigt långa tre veckor hämtade jag äntligen hem min minsta kille. Som jag hade längtat och saknat!!! Han tjöt av lycka när jag kom till dagis och sen var det puss- och kramkalas. Älskar!! Vi åkte en sväng till mormor och morfar, som också längtat efter Joel. När storebror Marcus fick reda på att vi var där, kom han som ett skott för att få kramas lite med minsta lillebrorsan. Glädjen var ömsesidig kan jag lova!! Joel kröp upp i Marcus knä och satt sen där och myste. Lycka!! :o)

Jag som tyckte att de här brillorna var stora på Marcus!! Haha!! Lill-skrutten ser ut som en stor fluga i storebrors solglajjor!! Nöjd var han i alla fall när han fick låna dem.

MINA STORA SMÅ KILLAR

(Kolla minen på båda två! Haha!)

En eftermiddag/kväll fick jag rå om mina stora killar. Vi gick till biblioteket och lämnade tillbaka och lånade böcker. Vi kollade lite affärer och gick och åt lunch. Mamman åkte på migrän mitt i maten och fick älga iväg och införskaffa medikamenter. Som tur var blev det ett måttligt anfall och jag klarade att stå på benen.

Vi knallade hemåt så att mamman kunde få vila en liten stund, och på vägen gick vi förbi Domkyrkan där vi gick in och tände ljus för dem vi älskar. Jag hade ju varit på visning av kyrkan ett par dagar tidigare så jag passade på att visa en del spännande saker för killarna. Sedan gick vi vidare hem och hade lite mys medan mamman vilade sitt ömmande huvud en stund.

När det kändes lite bättre tog vi bilen och åkte till Eriksberg där det finns en parkour-park som grabbarna var lite nyfikna på. De klättrade, svingade sig, hoppade, gick armgång och levde runt på alla grejer en stund. Vi åt middag tillsammans innan jag skjutsade hem dem till sin pappa. Det kändes gott att få lite mamma-tid tror jag. Det kändes bättre än bra att få lite barntid tyckte mamman!! :o)

INNERLIGT ÄLSKAD

Alla har vi änglar runt omkring oss...både sådana man ser och sådana man inte ser (utan bara känner). Joel är en av de små änglar som man både ser, hör och känner. Älskar dig min gullunge! Längtar och saknar av hela hjärtat!!

VÄNNER

En helt underbar, varm, solig och lite blåsig sommardag åkte jag och bästaste "Gelican" till favoritstället, Ulva, och myste.

Vi åt lunch, gick och tittade i de små butikerna, köpte jordgubbar och satte oss nere vid ån och solade skånkarna. KVALITETSTID!!!

När vi snattrat en bra stund (i kapp med några andhonor) åkte

vi vidare och gjorde Gränby osäkert. Tack älskade vännen för en

riktigt bra dag!!

THE END

Idag var det så äntligen dags för mig och Marcus att få se den allra sista Harry Potter-filmen. Nu skulle vi få knyta ihop hela den fantastiska historien om Harry, Ron, Hermione och alla de andra, som vi följt så länge. Jag har ju läst böckerna och visste hur det skulle gå, men det kändes ändå väldigt spännande att få se det utspelas på vita duken. Bästa filmserien någonsin enligt mig, som har älskat både böckerna och filmerna från första början. Jag och barndomsvännen Karolina gick på de första filmerna ihop, men tyvärr flyttade hon. Som tur är delar Marcus min kärlek till J.K. Rowlings underbara skapelse, och han blev min nya filmkompis. Vi var nog lika spända och förväntansfulla båda två när lamporna släcktes och vi plötsligt befann oss i magins värld igen. Filmen var lika bra, om inte bättre, än jag hade förväntat mig! Hade gåshud och tårarna rann (något bökigt med näsduken och 3D-glasögonen...). Helt fascinerad över att någon har fantasi nog för att få ihop en sådan här historia! Alla lösa ändar knöts ihop och det blev bara SÅ bra!! En suverän grund och lägg sedan till alla grymma effekter, musiken och de fantastiska skådespelarna. Ett recept som stavas SUCCÉ!!! Helt utan dess like!! Nu vill jag läsa om alla böckerna och se alla filmerna ännu en gång. Ja, jag är HELT såld (om någon mot förmodan missat det...)!!

THREE PRINCES

UNDERBARASTE ERIK, JOEL & MARCUS

MARCUS

ERIK

JOEL

Klara, färdiga, dyk!!!

Duell mellan storebröderna. Frågan är om det är en piratkamp eller en trollkarlsstrid..?Alldeles innan grabbarna äntrade skeppet var nämligen träpinnarna trollstavar, och de hemskaste och slugaste trollformlerna sköts i väg åt alla håll. Här ser det ju dock mer ut som om Captain Jack Sparrow skulle höra hemma. Livlig fantasi har de i alla fall!! :o)