tisdag 29 september 2009

VÅRA ÄLSKADE UNGAR

GE DINA BARN DET BÄSTA I LIVET; RÖTTER OCH VINGAR.

COOLT GOLV

Frågar ni Marcus så lovar jag att ni kommer få höra att han har det coolaste golvet som finns! Det var lite pill och pyssel med att få till det, men hur snyggt blev det inte då!? Mamman fixade och ritade upp mallen och bokstäverna och Älsklingen gjorde resten. Ja, spelar man i det bästa laget så ska det väl synas!? Marcus blev supernöjd och det värmde i hjärtat att se honom så glad och stolt. :o)

OBESEGRADE!!!

I söndags höll vi på att både blåsa bort och frysa ihjäl där vi satt vid en fotbollsplan i Gimo. Det var varma tröjor, mössor och vantar som gällde när vi hejade fram Marcus och resten av laget till ännu en seger. Dagens vinst betydde att de gick helt obesegrade genom hela serien, och de sex målen de gjorde innebar att de lyckades spränga 100-målsgränsen!!! Enbart vinster samt otroliga 102 mål av detta fantastiska lag!!! När det hundrade målet satt i nätet utbröt glädjescener bland både grabbarna, tränarna och föräldrarna, som jag önskar att ni fått se. Den tidigare spänningen byttes mot ren och vild lycka!! Så himla roligt!! Ett enormt stort JÄTTEGRATTIS till hela laget!! Rasbos pojkar -99 (eller Rasbos granit som de också kallas). :o)

DET BÖRJAR TA FORM

Väggarna kom på plats och blev målade. Nya golvlister och de i taket målades på. När sen det nya golvet kom på plats blev det ett helt nytt rum. Snyggt med den mörka mattan mot de grå väggarna.

Joel var så klart med och "hjälpte" pappan med allt möjligt nödvändigt. Som att rolla mattan med en inplastad roller och att plocka ur en massa skruvar ur skruvlådan, och sen slänga dem vilt omkring sig. Roligt verkade han ha i alla fall. Ska han bli en ny liten golvmästare?

torsdag 24 september 2009

TRE GRINGOS

Äldst i brödraskaran med sina snart 10 år är Marcus. Familjens latpåse som älskar innebandy, tv och sitt Nintendo DS.
Mellanbrodern heter Erik ("Jerka") och han har varit som ett kvicksilver ända sedan han föddes för 5 1/2 år sedan. Svårt att sitta still, älskar att vara ute och allt som har med vatten att göra. En klok kille.
Minstingen i brödratrion är Joel (Juppe) som är en ovanligt glad och nöjd kille. Blott 10 månader gammal upptäcker han nya saker varje dag och verkar älska livet i största allmänhet.

MARCUS SKA FLYTTA

Ja, en trappa ner alltså. Just nu känns det ju som ett nedköp om man tittar på det rum han bor i och jämför med det han ska flytta till, men det kommer bli så bra när det blir färdigt. Han har själv varit med och bestämt hur det ska vara när det är klart, och han tycker det ska bli superbra att få bo på nedervåningen. "Så kan småttingarna få bo där uppe", tyckte han. Jag och Älsklingen tycker det ska bli minst lika bra att Joel får ett eget rum att sova och leka i. Det börjar liksom bli hög tid för det.
Rummet uppe där Marcus bor nu.
Rummet nere som ska bli Marcus nya rum.

tisdag 22 september 2009

PRECIS SOM MAMMA

I mer än 10 månader har vi varit hemma tillsammans nu, jag och Joel, och visst har han snappat upp en del av vad det är jag pysslar med om dagarna. Han kan öppna luckan på tvättmaskinen och så lägger han i alla möjliga grejer bara för att plocka ur dem sen igen. Ett evighetsjobb kan det tyckas, men så är det ju lite med tvätten också. Så fort man tömt den där rackarns tvättkorgen så fylls den på igen. Jag tror dock att jag snart kan få riktigt bra hjälp av Joel. Fast det är klart, barnarbete är ju inget man ska förorda... ;o)


KAN SJÄLV!

Joel tycker det är så mysigt att få äta själv. Skeden är mest för syns skull. Händerna funkar allra bäst som bestick. Kladdigt blir det! Lite mat hamnar till slut i magen och just här bjöds det på kyckling, ris och god sås som pappan lagat. Katterna fick sig ett litet extra mål mat (en ansenlig mängd hamnar ju under lillemans stol...) och det de missat rasslade fint i dammsugaren nästa dag. Ris har ju en förmåga att hamna precis överallt. :o)

SENSOMMAR

Visst kan väl sensommaren vara helt underbar!? Helgen som var bjöd ju på en blå himmel och strålande sol, och vi var ute och njöt. Solen kanske inte orkar värma så mycket längre och visst är det höst i vindarna, men ack så vackert det börjar bli med alla brinnande färger. Jag och Älsklingen tog en långpromenad med Joel som sov så gott i sin vagn.

LILL-GOS




Världens sötaste lilla gosse bor hemma hos oss. Han är en riktig liten flörtis, ett charmtroll och en linslus. Söt som socker!! :o)

fredag 18 september 2009

VALLBYS VACKRASTE VILLA

Härom dagen åkte jag och Joel hem till min Gummituta och hennes lilla Noah på en fika. Jag hann bara parkera utanför när min mobil ringde och det var Marcus i andra änden. Han hade ramlat och gjort illa sitt knä i skolan, och ville att jag skulle komma och hämta honom. Det blev till att backa ut igen och gasa bort och hämta gossen. Han hade ramlat och gjort illa sig på stenplattorna utanför klassrummet och det var en glipa i både knä och jeans. Väl tillbaka hos Ylva var vi ju två sjuksköterskor som kunde lätta på förbandet, kolla läget och lägga om på nytt. Smärtan i knäet lättade ganska snart när det fanns både fika att mumsa på och två små killar att busa med. :o) Vad fint ni har fått i nya huset gumman!! Jag är så glad för er skull!! Tack för fikat och sällskapet. :o)

VEM GILLAR MÅNDAGAR?



Nej, måndagen är ju inte direkt veckans roligaste dag, så jag kan förstå Joel. Det var en "gnäll-och-kläng-dag" då det kändes allra bäst att bara få vara hos mamman. Det är ju fler tänder på gång också, och det kanske har något med det mindre muntra humöret att göra. Nåja, här kommer i alla fall bildbevis på att även Lill-prinsen kan ha sämre dagar.

måndag 14 september 2009

HÖSTVINDAR & FOTBOLL

Efter en lång dag med mycket innebandy var det en lite sliten och stel Marcus, som skulle spela fotbollsmatch på söndagsmorgonen. När vi gick upp öste regnet ner och vi kände oss så där lagom pigga, men när vi kom till fotbollsplanen i Almo tittade faktiskt solen fram genom molnen en stund. Rasbo vann matchen så vi kände oss nöjda på fler än ett sätt när vi åkte hemåt.

LILLA TANDTROLLET

Nu har Joel hunnit bli 10 månader. Vi hade hembesök från bvc (de skulle informera om barn och olycksfall i hemmet) och Joel blev vägd och mätt för första gången på fyra månader. Vår lilla prins har blivit 79 cm lång och kompletterar sin längd med 10,3 kg. Vi har en lång kille men han följer sina kurvor så perfekt att till och med distriktssköterskan var imponerad. Det är som mormor säger; Joel är så proportionerlig (perfekt!!) och så fin. Mormor är en vis kvinna! :o) Nya tänder har han fått också, och fler är på väg. Vi trodde kanske att luggen skulle komma samtidigt som framtänderna, men vi verkar få vänta lite till. ;o) Han börjar i alla fall få ordentligt med hår i bak vår lilla lintott.

GUNGELIGUNG

En stor gunga med plats för två...eller fler. Där passade Erik och Joel på att svinga sig mot högre höjder och de tyckte det var jättekul!!

GODIS ÄR GOTT!

Ja, tänk att då behöver man aldrig truga, utan det går hur lätt som helst och Joel gapar och gapar. Mamman hade en guldnougat i väskan och den fick Joel syn på. Mamman kunde glömma att få ha den för sig själv. Han är bara 10 månader gammal men en guldnougat känner han redan igen på förpackningen!! :o)

I SANDLÅDAN

Joel tyckte det var spännande att sitta och leka med sanden.

CUP I SOLNA

I lördags var vi på innebandycup i Solna precis hela dagen. Upp i ottan, samling strax efter åtta, första matchen kl 10 och den sista kl 18.30. Det var en lång och ganska tuff dag, speciellt för de två yngsta, men efter fyra spelade matcher åkte vi hem med fyra vinster i bagaget. Marcus gjorde riktigt bra ifrån sig och börjar verkligen hitta sin roll som back. Det blev mycket väntan mellan matcherna och då fördrev vi tiden ute i en lekpark med Erik och Joel. De var så tappra båda två, hela långa dagen men mot kvällningen kroknade de lite. Det var tre trötta hjältar som satt och sov i bilen innan vi kom hem.

SKA JAG KÖRA DIG?

Joel har blivit så duktig att gå med sin lära-gå-vagn, och han kan till och med ge Erik skjuts. :o) Fast han påminner lite om en gammal farbror som jag träffade på Samariterhemmet en gång. Han gick och gick fram och tillbaka där uppe i sjukhuskorridoren, och när han kom till slutet stod han där och trampade med näsan in mot väggen tills någon kom och vände på honom. Då gick han åt andra hållet tills han kom till andra änden av korridoren, och så var det dags igen. Joel gör likadant hemma. Vi måste träna vändningar...eller fixa en rondell i hallen. :o)

RO I SJÄLEN

I veckan åkte jag till stan och gick in i vår vackra domkyrka. Vädret var helt underbart så jag passade på att ta några kort på denna majestätiska byggnad mot den klarblå himlen. Där inne är det alltid lite dunkelt och det luktar väldigt speciellt, som i de flesta riktigt gamla kyrkor. Tände, som alltid, ett ljus och gick ett varv och tittade. Hittade en uppslagen bibel och läste något som ganska många borde tänka lite på; hur vi använder vårt språk. Framför allt inför våra barn. Att höra 10-åringar svära så det osar ur öronen tycker jag tyder på att mamma och pappa inte gjort sitt jobb ordentligt. Det kan hoppa grodor ur munnen på mina pojkar också, men de är fullt medvetna vad jag anser om det och de har alltid blivit tillrättavisade. Svordomar och dåligt ordförråd går hand i hand. Det finns ju så många andra ord man kan använda!! Nåja, nu ska tant ställa tillbaka pekpinnen... ;o)

MORMORS BULLAR

Min mamma är världens bästa!! Härom dagen ringde hon och talade om att hon bakat bullar, och att det bara var att hämta om vi hade vägarna förbi. Hennes bullar borde dessutom vinna pris! De är supergoda!!! :o)