Tänk så konstigt det är att vissa husdjur "räknas" mer än andra för vissa människor. Att ha hund eller katt, när man är vuxen,är ju helt okej tycker de flesta. Men inte för många då! Då är man lite konstig. Jag som har tre katter räknas nog till just den skaran. Har man dessutom kaniner som vuxen, ja då är man verkligen udda. Ett tag hade jag 19 kaniner, tre katter och tre hamstrar... Och? Jag älskar djur!! Just den inställningen som står skriven på bilden här ovanför, är inte helt ovanlig att jag möter. "Det är ju bara en kanin"... Bara... Bara..? Vad då bara? Mina kaniner betyder precis lika mycket för mig som mina katter. Hur kan husdjur ha olika hög rang? De är alla individer och mina "bebisar". När min älskade Toffe (en fransk vädur) dog i somras, trodde jag att jag skulle dö jag också. Så fruktansvärt tufft när man mister någon man älskar så mycket som jag älskade den kaninen.
Nu när jag flyttat är just separationen från mina djur den svåraste biten. Det var ju inte kaninerna jag ville skiljas ifrån. Men tyvärr... När man flyttar från villa med tomt och kaninbod till liten lägenhet, är det omöjligt att ha så många djur. Jag saknar varje kanin som jag tvingats hitta nytt hem till. Nu har jag bara tre stycken kvar och även det känns trångt. Jag har ett litet förråd ute och där tänkte jag se om jag kan ha ett par uteburar. Då har jag plats för ett par dunbollar till. Jag kommer aldrig vilja vara utan djur. De är min terapi och det är ofta kanickerna och missarna som muntrar upp mig om jag mår dåligt eller är ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar